| 1. |
- Berg, Mikael, Universitetslektor, 1970-, et al.
(author)
-
Att resonera nyanserat i Samhällskunskap : ett begränsande eller vidgande kunskapskrav?
- 2020
-
In: SO-didaktik. - : Föreningen SO-didaktik. - 2002-4525. ; :9, s. 70-75
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Många samhällskunskapslärare har nog funderat på hur man som lärare ska ta sig an och agera gentemot elever som ger uttryck för ett ensidigt politiskt perspektiv. Hur ska man få eleven att vidga sina perspektiv utan att för den skull styra och bestämma för eleven vad som ”rätt sak att tänka och säga”? Läraren måste samtidigt förhålla sig till skolans värdegrund och demokratiska uppdrag. Forskarna Mikael Berg och Anders Persson har undersökt hur samhällskunskapslärare skulle agera i ett fingerat scenario kring en sådan ”vinklad” elev och de upptänkte då att lärarna var ganska överens om att det handlar om att ge eleven fler perspektiv, men hur elever skulle få dessa perspektiv varierade.
|
|
| 2. |
- Berg, Mikael, Universitetslektor, 1970-, et al.
(author)
-
Fyra arbetssätt för ökad nyansering
- 2024
-
In: Att undervisa om kontroversiella frågor. - : Gleerups Utbildning AB. - 9789151110844 ; , s. 113-127
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Kapitel 9, Fyra arbetssätt för ökad nyansering, presenterar och diskuterarhur lärare kan välja att möta elever när de uttrycker ensidigt formulerade ståndpunkter. Baserat på gruppsamtal med lärare ochelever visar kapitlet hur lärare kan använda skiftande urval av kunskapför att bidra till nyansering av den aktuella frågan. Beroende på denkonkreta situationen kan läraren behöva pendla mellan utmanande,engagerande, kompletterande och enande aspekter av kunskapsinnehållet,vilket fyller olika didaktiska funktioner som att störa, involvera,överbrygga och bredda.
|
|
| 3. |
- Berg, Mikael, Universitetslektor, 1970-, et al.
(author)
-
Graderande granskning och förklarade glapp : Svensk historie- och samhällskunskapsdidaktisk forskning om lärares bedömningspraktik 2009–2019
- 2020
-
In: Nordidactica. - Karlstad : CSD Karlstad. - 2000-9879. ; :1, s. 18-44
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- During the last decade there has been an increasing interest in the Swedish research field concerning assessment in schools, especially with focus on the school subject’s history and social science. The aim of this article is therefore to explore what perspectives that have being used by researchers in the Swedish field of history and social science subject didactic, when investigating teacher’s assessment practice. The method used in the article is a text analysis of 13 Swedish thesis and articles that deal with teacher’s assessment practice within the Swedish field of history and social science subject didactics between 2009 and 2019. The result shows that there an overwhelming part of the studies deals with examine teacher’s assessment practice. Another dominant trend is to explain the variations in teacher’s assessment practice. Overall the result shows that there is a lack of studies which begin with teachers subject specific experiences and also a lack of studies with a policy critical approach. To try to capture the complexity in assessment we therefore argue in the light of the result that there is a need of both a theoretical and cumulative broadening of the Swedish research field concerning teacher’s assessment with focus on the school subject’s history and social science.
|
|
| 4. |
- Berg, Mikael, Universitetslektor, 1970-, et al.
(author)
-
The Didactic Function of Narratives : Teacher discussions on the use of challenging, engaging, unifying, and complementing narratives in the history classroom
- 2023
-
In: Historical Encounters. - : HERMES History Education Research Network. - 2203-7543. ; 10:1, s. 44-59
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- At a time when society is characterised by a polarised social climate, it is teachers who need to contribute to a nuanced orientation of the world. This article looks at the ways historical narratives can be used as a collective didactic resource in the historical-cultural context of contemporary society. Its purpose is to analyse the didactic function that underlies historical narratives in relation to students’ understanding of society. Our study builds on three focus group interviews with six upper-secondary-school teachers of history and social studies. The method used is the stimulated-recall interview whereby teachers talk about various teaching situations. Four uses of historical narratives were identified, each with its own didactic function. The first is the use of the “challenging” narrative, the function of which is to disrupt and realign students’ understanding of society. The second is the use of the “engaging” narrative: its function is to involve and activate students in their present understanding of society. The third is the use of the “unifying” narrative, the function of which is to bridge contradictions within society. The fourth and final narrative is the “complementing” narrative, whose function it is to broaden and open students’ understanding of society. To address students in terms of their present understanding of society, teachers employ these four narratives as didactic resources. In such a way, these uses of historical narratives tie in with the teachers’ overall aim to contribute an alternative perspective to students’ current understanding of society.As such, the results reveal the general theoretical knowledge teachers have relating to their profession.
|
|
| 5. |
-
Finlands och Sveriges sammanflätade historia
- 2021
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Finlands och Sveriges sammanflätade historia var temat för De Svenska Historiedagarna som hölls i Helsingfors 2019. Under minst 800 år har en ekonomisk och demografisk integration pågått mellan länderna på Bottenhavets östra och västra sidor. Under lång tid utgjorde Finland och Sverige också delar av samma rike. De senaste åren har vi fått bättre kunskap om en rad aspekter av den finländska och svenskfinska historien och några exempel ges i denna bok. Här behandlas ämnen som riksbildningstiden, den stora ofreden, byggandet av Sveaborg, besiktningskvinnor i Åbo och fånglägren i finska inbördeskrigets efterspel.Författarna är Sofia Gustafsson, Martin Hårdstedt, Ulrika Knutson, Christer Kuvaja, Sture Lindholm, David Ludvigsson, Anders Persson och Kirsi Vainio-Korhonen.
|
|
| 6. |
- Liljas, Juvas Marianne, et al.
(author)
-
Högskolan Dalarna och folkskoleseminariets historia - Perspektiv på lärarutbildningen i Falun, ca 1875–1970
- 2023
-
In: Svenska Historikermötet i Umeå 14–16 juni 2023. - Umeå.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Svenska Historikermötet i Umeå 14–16 juni 2023Titel: Högskolan Dalarna och folkskoleseminariets historia – Perspektiv på lärarutbildningen i Falun, ca 1875–1970Den som har inflytande över utformandet av en lärarutbildning och blivande lärares kunskapssyn, kan också komma att påverka framtida generationers sätt att se på samhället och världen (Hartman 2012, Bejerot & Hasselbladh 2020). Vid folkskoleseminariet i Falun bedrevs lärarutbildning från etablerandet 1875 fram till det att verksamheten succesivt övergick i lärarhögskolans regi 1968–70. I en mening sammanfaller dessa nära på hundra år av lärarutbildning därmed också med framväxten av det moderna Sverige.I antologiprojektet ’Högskolan Dalarna och folkskoleseminariets historia’ riktas fokus mot en rad tidigare outforskade aspekter av hur seminarietraditionen, i ett specifikt lokalsamhälle, etableras och förändras under olika tidsperioder. Enligt tidigare forskning hade den 1842 inrättade folkskolan uppgiften att legitimera ett traditionellt, religiöst och auktoritärt samhällssystem (Petterson 1993, Lundahl 2005). Längre fram i tiden, inte minst från sekelskiftet 1900 och framåt, kom folkskolan dock att alltmer betraktas som ett centralt redskap i det moderna samhällets utvecklande av medborgares agens, kvinnlig frigörelse och samhällsutveckling (Linne 1996). Under femton år med start 1864 etablerades i Sverige fem folkskoleseminarier för kvinnor. Först ut var Stockholm och Skara som 1864 ombildades från att utbilda män till att utbilda kvinnor. Därefter etablerades folkskollärarinneseminarier i både Falun och Kalmar år 1875 och fyra år senare följde ett femte i Umeå (Sörensen 1942). Seminarieetableringarna i Falun och övriga orter innebar en ökning i andelen kvinnliga lärare under slutet av 1800-talet och i förlängningen kom den patriarkala skolordningen att utmanas (Florin 1987).Beslutet den 30 april 1875 att anlägga ett folkskoleseminarium i Falun, säger något om behovet av lärare på den svenska landsbygden, men också något om Faluns historiska bakgrund som lärdomsstad (Claesson 2015, Liljas 2019:2021, Ödman 1995). Möjligen finns också lokala och aktörsburna förklaringar till den utpräglat progressiva profil som med tiden kom att växa fram vid folkskoleseminariet i Falun (Linné 1996:2006). I projektets delstudier görs exempel på pregnanta avsteg från folkskolans normer av framträdande lärarutbildare som Valborg Olander och Anna Sörensen. Med utgångspunkt i ett mycket rikt arkivmaterial blir det också möjligt att följa hur de och andra lärarutbildare i valet av uppgifter och utformningen av textnära kommentarer söker påverka de blivande lärarinnorna i deras sätt att se på kunskap, undervisning och lärarskap. Utifrån än mer kritiskt orienterade perspektiv på verksamheten granskas också urvalsprinciperna för rekryteringen av nya lärarinnor och interkulturella aspekter av den faktiska verksamheten.Genom dessa nedslag berörs därmed också hur professionaliseringen av läraryrket tar form i relation till ett bildningsanspråk - vilket ofta tycks gravitera mot medborgerliga och könsutjämnande principer. Under den föreslagna sessionen till historikermötet i Umeå presenteras fem av dessa bidrag:Juvas Marianne Liljas presentation fokuserar på Valborg Olanders (1861-1943) reformerande insatser vid folkskoleseminariet i Falun och har titeln ’’’Det varma hjärtat”: Valborg Olanders pedagogiska arv i Faluseminariets historia’.I presentationen ’Folkskolelärarinneseminarier i Sverige: en jämförelse mellan Falun och Umeå, 1875–1915’ intar Emil Marklund en komparativ ansats. Folkskollärarinneseminariet i Umeå grundades 1879, blott fyra år efter seminariet i Falun. Utifrån rubriken ’Kunskaps- och undervisningsideal i förändring: Pedagogiska examensuppsatser vid Falu folkskoleseminarium 1915–1937’ analyserar Anders Persson de skriftliga kommentarer som dåtidens lärarutbildare lämnar på de blivande lärarinnornas texter.I ´En lärare blir till. Om ideal och normer för blivande lärare på folkskollärarseminariet i Falun år 1876–1909´presenterar Ulrika Norburg exempel på hur rekryteringsprocessen av blivande lärarinnor vid seminariet gick till.Anders Blomqvist presentation ’Perspektiv på seminariet i krigs- och brytningstider 1940–1960: genus, klass och etnicitet’ fokuserar på erfarenheter från Faluseminariet under tiden för Andra världskriget och efterföljande år. Ordförande: Simon Lundberg, Umeå universitet.Discussant: Anna Götlind, Stockholms universitet.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Persson, Anders, 1974-, et al.
(author)
-
Att använda historiska begrepp
- 2018
-
In: Historiedidaktik i praktiken. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140697141 ; , s. 73-100
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 9. |
- Persson, Anders, 1974-, et al.
(author)
-
Att använda historiska begrepp
- 2023
-
In: Historiedidaktik i praktiken. - Lund : Gleerups Utbildning AB. - 9789151108810 - 9789140697141 ; , s. 79-103
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 10. |
|
|
